HEMMA!!!

jahopp! Då var man hemma igen. Hemma i Sverige efter en fantastisk resa. Vi kom hem lördagen den 2 mars så har varit hemma nu i ungefär 2 veckor. Men vi hann inte berätta om det sista vi gjorde i Australien, har fortfarande vår sista vecka där att skriva om. Därför tänkte vi att vi går tillbaka lite i tiden och berättar om vad vi hittade på då.
 
Efter att ha hoppat fallskärm i Mission beach begav oss upp mot Cairns. Men istället för att åka direkt dit hade vi ett litet äventyr inbokat på vägen. Denna dag skulle vi göra något som kallades extreme rafting, vilket kan översättas med forsränning. Vi var in bokade på the extreme som betyder att vi skulle åka i en utav de båtarna som gick snabbast nerför floden. Vi satt i gummibåtar som hade plats för sex passagerare och en istruktör, men i vår båt var vi bara fem. Vi hade hjälm och flytväst på oss, vilket visade sig vara 100% nödvändigt. Det var mycket roligt att åka i båten genom floden, små vattenfall överallt som fick oss att tjoa till. Någon gång gick det så snabbt att hela båten välte omkull. Ibland fick man hoppa i vattnet och simma med strömmen genom floden. Då och då stannade vi för att hoppa från en hög klippa eller ett lutande träd ner i vattnet. Det var en verkligen en rolig och häftig upplevelse!
 

Efter detta satte vi oss på en buss som tog oss upp till Cairns. Väl framme i Cairns skulle vi checka in på vårt förbokade hostel. På grund av en miss från vår resebyrå fick vi lite besvär men efter många om och men lät de oss få ett rum.


Dagen därefter var det dags för Lovisa att hoppa bungy jump, något som visade sig vara läskigare än fallskärmshopp. Det som gjorde det läskigare var nog att man var tvungen att ta steget över kanten själv. Fallet var på 50 meter vilket gjorde att man hade en känsla för hur högt det var och man visste vad man verkligen höll på att göra. När man skulle hoppa från flygplanet, hade man ingen rädsla för att träffa marken för då vad man så pass högt uppe i luften att man inte oroade sig för det. Men för en äventyrstjej som Lovisa var detta inget som stoppade henne, bara ännu en sak hon MÅSTE göra. Så hon hoppade och doppade händerna i vattnet som var under henne. Hon har allt på film så att ni där hemma ska kunna få se.

 



Senare, på eftermiddagen spenderades tiden vid lagunen som låg bredvid havet. Där man inte kunde bada i havet på grund av krokodiler, maneter eller andra farliga djur fanns det alltid en lagun där man badade istället.
 

I Cairns träffade vi på nästan alla av våra kompisar från Fraser Island. Så på kvällen hade vi en liten återträff. Av en tillfällighet bodde vi nästan alla på samma hostel, så vi behövde inte gå långt för att komma till vår lilla reunion. Det var så roligt att träffa alla, vi pratade och skrattade och hade det allmänt skoj.

Dagen därefter var det dags att åka båt igen. Vi hade bokat en tur ut till stora barriärrevet för att lära oss dyka och snorkla ännu mer. Vi fick en kurs om hur man använder sig av dykarutrustningen och om annat som tillhör dykningen. Vi fick t.ex. lära oss olika tecken som man använder under vattnet för att kommunicera. Sedan var det dags och det är verkligen sant som alla säger. Det är så vackert! Vilken häftig upplevelse alltså! Korallrevet var i alla dess färger och likaså fiskarna som fanns i hur många olika sorter som helst. En av fiskarna var lilla Nemo. Bara vissheten om att man var tio meter under vattenytan var överväldigande.
 
 
Snorklingen var lika vacker den. Att ha korallerna knappt en meter under sin kropp och få se allt djurliv på så nära håll var en häftig känsla. Här är en fin bild på Lovisa, med snorklingutrustning och allt.



Här kommaer Filippa snorklandes.


På måndagen gick vi upp tidigt och blev hämtade av en minibuss, denna dagen skulle vi åka upp till regnskogen Cape Tribulation. Det var en bilresa på ungefär två timmar upp dit och när vi kom fram fick vi vår lilla stuga som vi skulle spendera natten i. Cape Tribulation är det enda stället i världen där regnskogen möter stora barriärrevet. Eftermiddagen spenderades vid poolen eftersom man inte fick bada i havet, både på grund av så kallade stingers som var väldigt farliga, och på grund av krokodiler. Efter en natt i regnskogen gav vi oss av på krokodilsafari, vi åkte med en båt på en flod och fick se vilda krokodiler i sina naturliga miljöer. Det var riktigt häftigt! Den största vi såg var 4,5 meter och den hette scarface. Sen såg vi även några små söta bebiskrokodiler.


Här går vi i regnskogen.


Det var väldigt fuktig luft inne i regnskogen. Här går Lovisa.



Vi stannade vi en slags flod/sjö som gick genom regnskogen. Här fick vi ta ett svalkande dopp om vi ville, och Lovisa sa naturligtvis inte nej till en simtur i regnskogen.


Lovisa framför samma flod som hon badade i fast lite längre upp.


Lyckades tyvärr inte vända på bilden.



I regnskogen fanns det massor av dessa idylliska bäckar, stora som små. Detta var en av de mindre.
 
 
Och detta är en av de större floderna/bäckarna.

Ett djur som var vanligt i regnskogen var detta. Någon som vart lite rolig och kladdat på vägskyltarna.

Kvällen i regnskogen spenderades med fina vänner som vi hittade. Två av dem är svenskar, gissa vilka!?

Efter turen till regnskogen åkte vi tillbaka till Cairns. Där började vi med att packa eftersom vi skulle flyga tillbaka till Sydney dagen därpå. Efter det träffade vi våra tyska vänner för en sista kväll ihop. Vi gick ut och åt på en restaurang innan vi sa våra jobbiga farväl. 

Vi sov i ca 3 timmar innan vi skulle upp, 03.30 gick vår shuttle från hostelet till flygplatsen. Vi kom fram till Sydney tidigt på onsdagsmorgonen och spenderade dagen med att åka till ut till Manly för att ta vara på den sista solen. Efter en dag i solen passade vi på att gå en runda till svenska kyrkan för att köpa lite svenskt fika, och Filippas efterlängtade djungelvrål! 

På väg till Manly beach fick vi en bra bild på Operahuset.


På båtturen dit åkte vi även förbi Harbour bridge.


Väl framme på Manly beach.


Manly Beach.

 
Här har vi snyggingen Filippa!

När vi var tillbaka i Sydney passade vi även på att gå på bio en sista gång, och det blev filmen Safe Haven som vi båda längtat länge efter att få se :)

Här sitter vi i biosalongen, redo med vår reeses peanutbutter chokladkaka.

Därefter tog vi vår sista frozen yoghurt i Australien.


Dagen vi skulle åka hem passade vi på att shoppa det sista och packa innan vi åkte till flygplatsen.

Väl på flygplatsen fick vi reda på att vårt plan hem var försenat så vi var fast i 6 timmar längre än planerat i Australien. Men det gjorde ju inte oss så mycket, mer shopping! Och sen fick vi 25 dollar var att äta för så vi var inte ledsna. Väl på planet somnade vi som stockar båda två. Vaknade vid mellanlandningen i Singapore, sen somnade igen och vaknade bara när det var dags för mat. Det var riktigt skönt! Vi vaknade på riktigt några timmar innan vi landade i London. Väl i London var det en säkerhetskontroll till och sen en lång väntan innan vårt plan hem till Göteborg skulle gå. Innan vi gick på planer träffade vi en klasskompis från gymnasiet som varit i Vietnam, hon åkte med samma plan som oss hem till Sverige. När vi hade landat i Sverige och hämtat våra väskor så fick vi äntligen träffa våra familjer igen! :)


Nu har det snart gått två veckor sedan vi kom hem och det känns så konstigt att vår resa är över. Allt det vi hade framför oss ligger nu bakom oss i tiden. Att tre hela månader kunde gå så fort, det är något vi inte kan förstå! Resan känns som en tiondels sekund, som om vi aldrig lämnade Sverige. Men när vi blickar tillbaka så märker vi att så var inte alls fallet. Vi har så otroligt många fina stunder att minnas och att det gick så snabbt är bara ett bevis på hur roligt vi verkligen hade det. Även om allt inte alltid var så kul, för tro oss, vi har också haft våra bråkstunder, så har vi ändå fått uppleva så otroligt mycket. Många fina minnen, roliga stunder, hysteriska skrattanfall, erfarenheter, högljudda bråk, häftiga äventyr, god mat, nya vänner... Ja, listan är längre än den sträcka vi har färdats!

Som resepartners trodde alla människor vi träffade att vi var syskon. Var vi inte tvillingar så var vi systrar och var vi inte systrar så var vi kusiner. Som svar sa vi alltid, nej bara vänner eller avlägsna släktingar. Men efter denna resa är vi nog båda överens om att svaret numera faktiskt är Systrar. Allt som hänt under de senaste tre månader kommer för alltid vara bland de bästa i våra liv!


Tack alla som följt vår blogg! Massor av kramar från oss till er!

ninetythreedaysaway.blogg.se

Detta är en reseblogg där vi kommer att berätta allt som händer på vår resa till Usa och Australien. Kramar Lovisa och Filippa

RSS 2.0